Presentation av fastigheten
Allmänt
Skogsbruksplanen innefattar fastigheterna:
Ivantjärn 3:14 och 3:22 i Ockelbo församling/kommun.
Järbo 12:30, 14:59, 14:60 och 14:62 i Järbo församling, Sandvikens kommun.
Åttersta 17:1 och 17:2 i Ovansjö församling, Sandvikens kommun.
Brukningsenhetens totala areal är 242,6 ha varav 229,3 ha är produktiv skogsmark.
Skogstillstånd
Det totala virkesförrådet är uppskattat till 57047 m3sk. Det ger ett medelförråd på 249 m3sk
per hektar. Medelboniteten för fastigheten är beräknad till 5,8 m3sk per hektar och år.
Skogstyp, berggrund och vegetation
Den dominerande skogstypen är barrskog på moränmarker med frisk fuktighet, vanligaste
vegetationstyp är blåbärstyp.
Den produktiva skogsmarkens bonitet varierar mellan 2,0 och 9,5 m''sk/ha och år.
Historia
Brukningsenheten är tillkommen 1969 på initiativ av förra ägaren, framlidna Svea Jansson,
vars make förvärvat fastigheterna. Se stiftelseurkund, flik 1.
Vid stiftelsens inrättande utgjordes skogsinnehavet av Ivantjärn N och Långkolan.
Ivantjärn S och Åmotan testamenterades till stiftelsen och erhölls vid Svea Janssons bortgång
1992. Fastigheterna Lenåsen och Västerhällarna köptes av Svea Janssons dödsbo 1995.
2017 tillkom fastigheten Järbo 61:3, avd. 15 till brukningsenheten efter ett markbyte med
länsstyrelsen som erhöll fastigheterna: Järbo 14:59, avd.2 och Järbo 14:61, avd.1
Den nya fastigheten uppgår i Järbo 12:30 och får avd. nr 2. (se aktbilagor)
Vilt och jakt
Området fyller alla kriterier för en rik fauna. Föda, skydd och vatten finns i olika former.
Både björn och varg förekommer i landskapet.
Betesskador, främst av älg finns i en del tallungskogar. Jakten på älg dominerar i dagsverken
och värde. Den är utarrenderad till lokala jaktlag och bedrivs som gemensamhetsjakt.
Klimat
Området har inlandsklimat och c:a 600 mm nederbörd per år.
Vid hyggeslägen nära vattendrag och svackor kan sommarfrost hota granplantor.
Vatten
Ivantjärnskiftena tangerar Tansbäcken och Jädraån, Långkolan tangerar Borrsjöån.
Alla är viktiga och biologiskt rika vattendrag, se "Jädraån naturinventering" av Magnus Berg-
ström.
Karaktärsarter i denna miljö är drillsnäppa, öring och flodpärlmussla.
Dessutom förekommer flera småbäckar och myrar, se kartor och avdelningsbeskrivningar.
Våtmarker
Förutom 8 smärre myrimpediment ( skogsmark som producerar mindre än 1 m3/sk per år)
finns i södra änden av Lennåsskiftet ett större som är betydelsefullt den biologiska mångfal-
den.
Små sumpartade områden förekommer och har i planen fått ett högre miljöskydd än pro-
duktionsskogarna, se kartor och avdelningsbeskrivningar.
Biologisk mångfald
Flera sällsynta arter/artgrupper har noterats i området, se "Jädraåns naturinventering".
Viktiga biotoper (fågel och insektsbiotoper etc. ) finns där bestånden klassats som NO, na-
turvårdsområde, orört. Här återfinns viktiga biologiska kvällteer såsom död ved, gamla träd
m.m.
Naturliga störningar i form av brand har inte förekommit under lång tid, smärre översväm-
ningar sker längs vattendragen, skogsbete torde ha förekommit fram till c:a 1940.
Kulturvärden
Några kulturvärden har inte lokaliserats på fastigheten, dock kan man inte utesluta att det
finns kultur och fornlämningar, t.ex. kolbottnar. Hänsyn skall tas till alla kulturlämningar vid
alla förekommande åtgärder.
Lövandel
De avdelningar på frisk eller fuktig mark som i dag är lövdominerade är nr 30 och 80. Den
totala lövandelen för hela brukningsenheten är 7 .
Produktion och miljömål
Skogsmarkens förutsättningar
Brukningsenheten har goda förutsättningar att producera kvalitetsvirke av både tall och
gran, detta bör vara målsättningen på PG-avdelningarna där barrskog förordas.
Naturlig föryngring efter markberedning är lämpligaste skogsodlingsmetod efter slutavverk-
ningar på tallmarker.
Där granbestånd slutavverkas bör plantering utföras.
Tall och gran är lämpliga trädslag där dessa finns idag, men lövandelen bör höjas.
Trädslagsfördelning
Tall och gran dominerar med 57 resp. 36 , lövskog 7 .
Å~dersklassfördelning
En hög andel gamla och unga skogar men brist på skog i åldern 70-100 år varför en måttlig
överhållning av slutavverkningsskogar är önskvärd. Detta kan erhållas genom gallringar i
lämpliga äldre bestånd. Se åldersklassfördelning under flik 2. Målet bör vara att skapa en så
jämn åldersklassfördelning som möjligt.
Skogsvård
De föreslagna skogsvårdsåtgärderna under perioden består av röjning om cirka 14 hektar. Av
denna areal bör ca 2 hektar åtgärdas inom 5 år.
Markberedning och ev. hjälpplantering är föreslaget på 23 ha, satta som följd åt-
gärd förutsatt att föryngringsavverkningar genomförs.
Avverkning
Den föreslagna avverkningen enligt grundförslaget under perioden är cirka:
10429 m3sk vilket är ca 2500 m3sk under den beräknade tillväxten på
12899 m3sk för perioden.
Produktionsmål
Huvudinriktning: Genom en god skogsvård skapa bra förutsättningar för en framtida hög och
värdefull virkesproduktion. Viktigt delmål: All föreslagen röjning är utförd senast år 2018
med undantag från de alternativa.
Naturvärden
Det område som har avsatts till NO består till stor del av äldre flerskiktade bestånd som till
viss del är av sumskogskaraktär.
Målet med de avsatta NO- områdena är att de genom fri utveckling skall utvecklas mot
gamla naturskogsliknande skogar till gagn för de djur och växter som finns i dessa orörda
miljöer.
De vattenvårdande åtgärder som skall beaktas är
Vid avverkning
Undvik markskador vid avverkning
Lämna skyddszoner mot vatten
Korsa bäckar på bäriga partier
Kör inte i bäckfåror eller försumpade områden
Vid skogsvård
Föryngra om möjligt fuktiga områden under skärm
Markbered skonsamt
Gynna lövet vid bäckarna
Skapa framtida skyddszoner
Röj inte i skyddszonerna
Naturvårdsmål
- Lämna de föreslagna NO-avdelningarna orörda.
- Öka lövandelen till 10
- Höja andelen grovt och gamalt löv.
- Bevara tallar och grupper av tallar som evighetsträd i landskapet.
- Bibehålla tallsumpskogsarealer.
Övriga åtgärder
Rågångarna behöver delvis ses över under perioden med förbättringar av markeringar och
siktröjning.
© Copyright Svea Janssons Skogsstiftelse